Gles/landsbygd utsätts för modernt baggböleri!

Debattartikel inskickad till lokalpressen i skogslänen och Halland. Nedan Gävleborgsversionen:

Elkonsumtionen kommer att öka lavinartat under de närmaste åren. Hur klarar vi detta och samtidigt uppnår våra klimatmål? Kärnkraften tar lång tid att bygga ut, samtidigt måste det hittas lösningar på säker hantering. Den är även ett dyrbart alternativ. Vattenkraften är färdigutbyggd om vi inte släpper till fredade älvar. Vindkraften är en het potatis. Kommunernas veto stoppar 80 % av alla planer. Solen svarar för bara drygt 1 % av totalen, även om små anläggningar byggs ut snabbt. Bioenergitillgången är begränsad och konkurrensen om råvaran hård. 

Riksdagspartierna är ganska ense om att vinden är det snabbaste och billigaste alternativet. Då finns bara två sätt att komma vidare. Ta bort vetot, eller betala för intrången. Att tulla på vetorätten skulle vara ett stort bakslag för demokratin. Återstår då bara pengar som smörjmedel. Storstadsborna har blivit otroligt bortskämda med att ta det man vill utan att göra rätt för sig. På lands-/glesbygden finns livsmedel, skogsråvara, vatten/vindenergi, malm, mineraler och utbildad arbetskraft. Ett jättestort skafferi där storstadsområdena via ett stort röstetal i riksdagen kan hämta allt utan att göra rätt för sig.

Det måste bli ett slut på denna nutida form av baggböleri.

Skogslänen har 1.7 milj invånare. Hade de samma kommunal/landstingskatt som Stockholms län skulle de skatta 11.5 miljarder (mdr) mindre per år. Det betyder att skogslänen betalat drygt 240 mdr mer än stockholmarna under 2000-talet. För 240 mdr skulle man ett år kunna driva 180 medelstora kommuner. Politikerna i Stockholm klagar att pengarna inte räcker till. Ett tips: Höj skatten 3 kr så blir vi lika beskattade. Skogslänsbefolkningen tjänar dessutom 87 000 kr mindre per år och bränns därmed i båda ändarna.

Vi konsumerar 140 TWH el per år. Omställningen innebär en fördubbling på 15-20 år. Då går det inte att säja nej till 80 % av ny vindkraft. Se till att fastighetsskatten hamnar där värdena uppstår och att del av energiskatterna kommer samma områden till del. Fatta riksdagsbeslut om en sexsiffrig bygdepeng per vindkraftverk. Då kommer mycket av elproblematiken att lösas.

Och Riksdagsledamöter: Läs på hur utjämningsbidraget fungerar och fundera sedan på om ni tycker att det är en rättvis fördelning.

Ingvar Persson, Bollnäs 

Ordförande FSV - Föreningen Sveriges Vatten- och Vindkraftskommuner och regioner

Annelie Wallberg, Ljusdal

Styrelseledamot FSV

Björn Mårtensson, Ovanåker

Styrelseledamot FSV